onsdag 17 november 2010

Ett halvkaosat dygn i San Jose

Nar jag kliver av bussen i San Jose inser jag att jag tappat bort min vaskbiljett och chaufforen skriker argt pa spanska och vagrar att ge mig min vaska. Jag drabbas av lite latt panik men lyckas pa nagot vis fa med mig vaskan och hoppar snabbt in i en taxi och hinner inte ens reagera pa hur omgivningen ser ut. Nar jag kommer fram till hostelet ar det last och receptionisten vet inte om att jag skall komma, han menar att min bokning inte ar forren den 25e. Da hostelet ar helt tomt drojer det inte sa lange forren jag far ett eget rum. Jag passar pa att ta en varm dusch, ata thaimat och undviker boner och ris sa langt det gar (efter att atit bonor o ris minst 2 ggr om dan i 2 veckor har jag verkligen borjat trottna).

Dagen efter gar jag forvantansfull till kontoret for volontarprojektet och ar nyfiken pa vad som ska handa. Inser dock ganska snart att detbara att jag dar och att den omtalande forberedande kursen ar ett 20minuter langt (kort?) mote dar det enda vettiga jag far reda pa ar vart jag ska bo (eller jag far ett Namn pa familjen). Det visar sig att jag ska bo en bit utanfor Montezuma. Efter motet gar jag ned pa stan och forsoker lamna in mina klader pa tvattning, men far ett nej da det ar for lite klader. (Please, jag backpackar ju-har inte sa mycket med mig sa vad sa jag gora). Framat eftermiddagen kommer Markus fran Quepos som ska vidare till Panama, antligen sallskap! Vi bestammer oss for att ta en taxi downtown och ga ut och ata. Efter en 20 minuters lang resa som borde tagit halften sa lang tid och varit halften sa billig hinner vi inte mycket mer an att konstatera att San Jose ar en hektisk, smutig och fattig stad dar alla ater snabbmat. Da vi inte ar sa sugna pa fastfood bestammer vi oss for att vandra tillbaka till Hostelet. Men, nu kan jag i alla fall saga att jag varit i San Jose! ;)

Morgonen darpa nar jag ska checka ut forsoker receptionisten fa mig att betala for rummet men jag forklarar gang pa gang att jag redan betalt, via volontarorganisationen, och att jag inte tanker betala en gang till. Efter nagra samtal hit och dit inser han att jag har ratt och jag hoppar in i en taxi och ber honom kora mig till den nationella flygplatsen. "Till national museet?" fragar han.. Ehm.. Jag forklarar flera ganger vart jag vill aka och tillslut nickar han och upprepar det jag sagt och vi aker ivag. Efter 15 minuter kanner jag pa mig att vi ar pa vag at fel hall sa jag dubbelkollar med honom att det ar den nationella flygplatsen han ar pa vag till. Som jag misstankte ar han pa vag till den internationella. "Fan, hur svart ska det vara?!" undrar jag frustrerat. Efter om och men hinner jag med nod och nappe med planet som ska ta mig till Tambor och vidare till Cabuya dar min vardfamilj bor.

Litet S

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar