tisdag 7 december 2010

Back in Quepos

Nar bussen rullar in pa Quepos huvudgata och aker forbi alla restauranger, butiker och min favoritbar  dar jag antagligen spenderat alldeles for mycket tid spritter det till i kroppen. Det kanns som att jag kommer hem och nar jag inser det kan jag inte lata bli att le. Nar jag klivit av bussen och hoppat in i en taxi rullar jag hem till min vardmamma Karla. Jag blir valkommnad med ett bamsekramkalas av hennes son Oskar och efter att Karla slitit loss honom kan jag ta av mig vaskorna och gora mig hemmastadd (for andra gangen) i mitt rum. Jag lagger mig i sangen, satter pa Oskar Linnros i ipoden och ser fram emot 3 kommande vekor i Quepos och somnar med ett leende pa lapparna. 

Bortsett fran tva dagar i feber (som i och for sig tillbringades i en soffa framfor tvn vilket inte var helt fel) flyter veckan pa i vanlig Queposanda: uppstigning 6.00, efter en iskall dusch och frukost bestande av frukt, toast med scrumbled eggs eller klassikern gallo pinto (ris+bonor) spenderas 30 minuter framfor amerikanska tvserier och 7.30 lamnar jag huset och beger mig for att mota upp Jif for var dagliga promenad till skolan. Strax efter 8.00 borjar lektionerna och efter 4 intensiva timmar senare ar jag redo for salsalektion med Chris som vanligtvis ar en kravande men rolig timme. Nar jag dansat rumpan av mig  avnjuter jag en sa billig lunch som mojligt och eftermiddagen spenderas ofta med hang pa stranden, hang pa baren eller hang i hemmet. Har borde aven tillaggas spanskaplugg men av nagon konstig anledning ar det ett alternativ som ofta nedrostas av samtliga i umganget. Middagen serveras vanligtvis kl 18 och nar jag lyckats fa i mig all mat (vilken ar en heel del) agnar jag en timma eller tva till plugg, lasning eller till att ladda batterierna. Nar klockan borjar narma sig 20.00 gar jag antingen och lagger mig eller kilar ned till baren dar jag forhoppningsvis stoter pa en och annan drinksugen van. Har jag tur slutar kvallen pa ett dansgolv, men gor den inte det ar jag nojd anda. Pura vida!

Ett litet S

2 kommentarer:

  1. Ja, vad ska man säga. Mer än att vi saknar dig och det du berättar om.

    SvaraRadera
  2. Låter helt underbart, du gör så rätt och jag lovar att vi är många som vill bamsekramas när du kommer hem! massa pussar från mamma

    SvaraRadera