onsdag 23 november 2011

Att gå i ide

Så var det det där med att komma upp på morgonen. Jag vaknar för fjärde gången inom loppet av en timme, stänger av det fjärde och sista alarmet, får lite dåligt samvete för att jag inte gick upp när det första ringde, vänder mig om och somnar om igen. En stund senare vaknar jag till igen och tvingar mig själv upp ur sängen. Jag skänker ett tack till morfar som bidrog med en varm och lurvig matta bredvid sängen så jag i alla fall inte behöver frysa tårna av mig, det är ju tillräckligt kallt som det är redan i lägenheten. Som en zombie tar jag mig långsamt ut i köket, lyckas få igång vattenkokaren och en kopp te (i tron om att detta skulle få mig att vakna till) och letar mig tillbaka till mitt rum och min soffa. Och där förblir jag sittandes en alldeles för lång stund utan att göra någonting mer än att hålla i den varma tekoppen och då och då komma ihåg att ta en klunk också. När jag bedömer mig själv som tillräckligt vaken (kanske medveten är ett bättre ordval här) för att göra någonting av dagen styr jag stegen mot duschen och även där fastnar jag ståendes och näst intill halvsovandes. När jag kommer tillbaka till rummet igen, inser att klockan blivit över tio och märker att det fortfarande är lika mörkt och grått ute undrar jag varför jag ens tvingade mig själv upp ur sängen. I ren protest hittar jag tillbaka till täcket och den fortfarande varma sängen och den här gången har jag bestämt mig för gott, nu går jag i ide. Vi ses i vår.

/Ett trött litet S

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar