måndag 23 januari 2012

Put your hands up for the swedes

Vi har alla fördomar och fördomar är ofta sanna. Fördomar om svenskar brukar vara att vi är försiktiga, inte gör något crazy utan alkohol i kroppen och att vi helst håller oss för oss själva eller med folk vi känner. Fördomar om svenskar är även dom ofta sanna.

Det första utlänningar brukar säga om oss är att vi är just ganska reserverade, gärna inte sätter oss bredvid någon annan på bussen, tittar ned när vi möter någon och att vi måste dricka enorma mängder alkohol när vi går ut. Och jag blir så jvla trött. På oss, på svenskarna. När jag var i Costa Rica lovade jag mig själv att ta hem lite av den öppna atmosfären, vilket jag också gjorde. Men när man är den enda som nickar lite glatt åt främmande människor, sätter sig bredvid någon på bussen trots att det finns lediga säten och på en fest säger "nej, ingen alkohol ikväll för mig tack" så framställer man sig själv som en idiot. Man blir inte "tjejen som alltid är så glad och öppen" utan snarare "den där störda tjejen som tror hon känner folk överallt". Och när man bara ger och ger och aldrig får något tillbaka (förutom några störda blickar) så lägger man ju av till slut. 

Så kom igen nu Sverige. Var inte så instängda. Var inte så beiga och "nej men inte ska väl jag". Sluta spänna blicken på fötterna när du möter folk, le istället. Ta plats, gör dig hörd, gör saker du aldrig förr vågat, ja herregud spring naken runt kvarteret om det är vad som krävs. Men vad du än gör, var inte så otroligt svensk. För ärligt, hur kul är det egentligen?

/S

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar