lördag 10 mars 2012

Mello

Sedan jag var ett litet barn har jag suttit fastklistrad vid Melodifestivalen och Eurovision Song Contest. De svenska deltävlingarna och den stora Europeiska tävlingen var helt klart vårens höjdpunkter. Det var schlager, det var spex, det var fest. Sedan gick det snett. Blev jag äldre? Blev musiken sämre? Blev lördagskvällarnas alternativ till Mello bättre? Blev Eurovision Song Contest tävlingen ett rent fiasko? Ja, det var antagligen precis allt det här som hände. Melodifestivalen blev trist helt enkelt.

Men ändå sitter jag här idag och följer den svenska finalen. Inte direkt av ren vilja, tro mig, den rena viljan spatserar just nu runt på ett salsagolv inne stan. Där var det nämligen tänkt att jag skulle spendera kvällen. Först med sangria med mina tjejer och sedan följt av svettiga salsamoves resten av kvällen. Men istället sitter jag nu alltså upptryckt i soffan med en dundrande huvudvärk och feber. Och Melodifestivalen.

Men bara för att jag så enkelt kan klanka ned på Mello och alla dess konstiga bidrag tänker jag istället höja rösten för att jag faktiskt lyckats gilla hela tre bidrag: David Lindgren med Shout It Out (för att jag blev kär i honom redan när jag som yngre 20åring upplevde en fantastisk musikal med honom i huvudrollen), Loreen med Euphoria (för att hennes låt är grym) samt Top Cats med Baby Doll (för att jag helt enkelt alltid velat uppleva 50-talet). Det spelar absolut ingen roll vem som vinner eftersom att jag ändå inte tänker se tävlingen och heller inte tänker läsa Aftonbladets resa genom den. Däremot är det ju kul med lite nya och fräscha låtar så här på vårkanten. Så pluspoäng för det! Nästa år kanske dom kan skippa att köra dom via Melodifestivalen bara?

(Ni som undrar varför jag inte bara byter kanal nu när jag ändå inte vill se Melodifestivalen kanske inte visste att alternativet är Crocodile Dundee? Jag menar, jag gillar ju ändå musik.)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar