torsdag 29 maj 2014

Men dom är så söta, inte ska vi väl äta dom?

”Sara, ven aquí!” utbrister Lola och jag avslutar genast det jag håller på med och småspringer efter den entusiastiska kvinnan mot hönshuset. Jag är lika entusiastisk jag men har absolut ingen aning om vad vi ska göra. ”Mira, Sara, Mira!” Och om jag tittar. Idag kläcktes 6 duniga små söta kycklingar. Två ljusa och fyra mörka. Lola berättar hur mamma höna under de senaste veckorna endast lämnat de sköra äggen en gång om dagen för att snabbt äta, men sedan lika snabbt återvänt igen. Hon har varit en mycket kärleksfull och trogen mamma. När det var dags att titta till de nykläckta äggen upptäcktes hur två ägg skyfflats åt sidan. Lola förklarar att hönan överger de ägg som inte kläckts och som det därmed torde vara något fel på. När vi några timmar senare ska kontrollera äggen upptäcker vi liksom hönan att några levande kycklingar där ej fanns.

Här på Lolas lilla gård bor det 13 hönor, en tupp och numera 6 kycklingar. Alla bor de i en stor hönsgård och varje eftermiddag, när solen inte är så varm, så vandrar de öppet omkring över hela gården. Rätt som det är där jag sitter och läser min bok så kommer det en höna pickandes förbi mig. Väldigt gemytligt ska tilläggas. Till frukost matas de lurviga fåglarna med växter som jag plockat och på eftermiddagen äter de organiska och ekologiska matrester.

Lola fortsätter att berätta att kycklingar normalt går till försäljning redan efter 28 dagar. Då är kycklingen långt ifrån färdigutvecklad och tvingas istället fram till att utvecklas snabbare än normalt, till exempel genom mer energirikt foder. I en normal livscykel har kycklingen blivit en fullvuxen höna efter ungefär 20 veckor. Konsekvenserna av att låta en kyckling växa sina 20 veckor på 28 dagar är bland annat missbildningar, muskelproblem och värk. Lola uppmanar mig att aldrig äta kyckling som jag inte vet kommer från en ekologisk farm med hyggliga uppfödningsvillkor. ”No comas pollo, Sara. No comas pollo.” Och jag nickar medgivande.

Vi har blivit berikade med 6 duniga små söta kycklingar. Om jag har tur kanske jag får hålla en någon dag. Och aldrig mer kommer jag väl kunna njuta av att äta en kyckling. 





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar